Från handling till ord
Efter många år som djurrättsaktivister berättar de nu om vad som händer i labben bokform. Men varför går de från handling till ord? Och kan en spänningsroman påverka?
En forskare kidnappas. Så inleds Djurhus A. Han hamnar i den skärseld som annars är avsedd för hans försöksdjur. Avknipsade tår, injektioner i ögon, elstötar, möss som blir injicerade 90 gånger i magen. Författarna försöker få läsaren att ta till sig den mardrömsvärld där den etiska diskussionen bland forskarna ofta upphör vid storleken på injektionsnålarna.
Men varför skriva en skönlitterär roman om detta?
